Efter valet

Ledamöterna valde en talman för Europaparlamentet, vice talmän och kvestorer samt fattade andra viktiga beslut om organisationen av arbetet, till exempel hur många ledamöter som ska sitta i varje parlamentariskt utskott.

Valet av en talman för Europaparlamentet är den första uppgiften för ledamöterna när de samlas i plenarsession för första gången.

Ledamöterna väljer talmannen för en två och ett halv år lång mandatperiod (dvs hälften av mandatperioden) som kan förnyas.

Nomineringar kan göras av antingen en politisk grupp eller en grupp ledamöter som representerar minst en tjugondel av alla ledamöter (36 ledamöter).

Om ingen av kandidaterna får absolut majoritet efter tre valomgångar väljer ledamöterna i den fjärde omgången mellan de två ledande kandidaterna i den tredje omgången.

Efter valet av talmannen fortsätter parlamentet med valet av 14 vice talmän och 5 kvestorer.

Vice talmän och kvestorer väljs för en två och ett halvt år lång period, precis som talmannen.

Nomineringar kan göras av antingen en politisk grupp eller en grupp ledamöter som representerar minst en tjugondel av alla ledamöter (36 ledamöter).

Röstningen är hemlig och hålls samtidigt för alla kandidater. Varje ledamot kan avge så många röster som det finns tillgängliga poster. Kandidater som säkrar absolut majoritet av de avgivna rösterna väljs i ordning efter antalet erhållna röster. Om färre än 14 vice talmän väljs i den första omgången, hålls en andra omgång under samma villkor.

Om en tredje omgång är nödvändig, fyller de återstående kandidaterna som vinner flest röster de återstående platserna.

De fem kvestorerna väljs enligt samma process.

Ledamöterna beslutade under den första plenarsessionen om antalet ledamöter i varje parlamentsutskott.

De politiska grupperna utser sedan ordinarie ledamöter och suppleanter till utskotten. Fördelningen av utskottsplatser för varje politisk grupp speglar sammansättningen av hela parlamentet.

Vid de första utskottsmötena, som följer efter den första plenarsessionen, väljer utskottsmedlemmarna ordförande och vice ordförande för en period av två och ett halvt år.

Ordföranden för Europeiska kommissionen nomineras av EU-ländernas ledare, som möts i Europeiska rådet. Kandidaten måste vinna stöd hos en majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet.

Europaparlamentet stöder den så kallade “Spitzenkandidaten-processen”, där europeiska politiska partier meddelar sina kandidater till ordförande för Europeiska kommissionen före valen.

Valet av ordförande för Europeiska kommissionen är en av de första uppgifterna för det nya parlamentet.

Kandidaten som föreslås av EU-ledarna i Europeiska rådet inbjuds att göra ett uttalande inför ledamöterna och delta i en plenardebatt med dem. Därefter fortsätter ledamöterna med en hemlig omröstning.

För att säkra parlamentets godkännande måste kandidaten erhålla stöd från minst hälften av alla ledamöter, plus en. Om kandidaten inte säkrar den erforderliga majoriteten, måste Europeiska rådet föreslå en annan kandidat.

När ordföranden för Europeiska kommissionen är vald väljer denna kommissionärer baserat på nomineringar från varje EU-land, och tilldelar dem olika politiska portföljer. Det finns en kommissionär från varje EU-land.

Europaparlamentet bjuder in kommissionärskandidater till offentliga utfrågningar för att fastställa om de är lämpliga för de poster de söker. Före varje utfrågning granskar parlamentets utskott för rättsliga frågor kandidatens deklaration av intressen.

Utfrågningarna organiseras av respektive parlamentariska utskott och sänds live. Kandidater svarar på skriftliga frågor innan mötet, håller en kort introduktion i början av utfrågningen och svarar därefter på muntliga frågor från ledamöterna.

Efter mötet träffas ordföranden för de berörda kommittéerna och representanter för de politiska grupperna för att utvärdera kandidaternas prestationer. Om de inte är helt nöjda med en kandidat, kan de besluta att ställa fler skriftliga frågor för att få ytterligare svar eller bjuda in kandidaten till en ny utfrågning. Därefter lämnar de en skriftlig utvärdering till kommitténs ordförande, och sedan till parlamentets talman och de politiska gruppledarna.

Kandidater som inte får en positiv bedömning från utskotten kan dra sig tillbaka och ersättas av andra, som då också väljs av kommissionens ordförande på förslag av respektive EU-länder. De nya kandidaterna genomgår också en utfrågning i parlamentet.

Parlamentets talman och gruppledarna analyserar processen och utvärderingsbreven och kan på rekommendation av utskottens ordförande besluta att avsluta utfrågningsprocessen.

Efter avslutade utfrågningar håller parlamentet en plenardebatt där kommissionens ordförande presenterar hela teamet av kommissionärer och deras politiska prioriteringar.

Den valda kommissionsordföranden presenterar hela teamet av kommissionskandidater och deras program vid en sittning i parlamentet. Presentationen följs av en debatt.

Parlamentet röstar om huruvida man ska ge sitt samtycke till utnämningen av kommissionens ordförande och kommissionärerna som en helhet. Beslutet fattas med majoritet av de avgivna rösterna.

Ledamöternas kontaktuppgifter finns tillgängliga på parlamentets ledamotssidor. Sök efter enskilda ledamöter efter namn eller land, politisk grupp eller utskott. Ledamöternas sidor innehåller e-postadresser och sociala medieprofiler.

Europaparlamentet arbetar med full transparens.

Alla plenarsessioner och de flesta utskottsmöten sänds live, medan inspelningar av tidigare möten finns tillgängliga i parlamentets multimediecentrum.

Plenarsidans webbplats tillhandahåller information om plenardagordningar, antagna texter, protokoll och resultat av elektroniska omröstningar. Utskottens webbplats erbjuder tillgång till mötesdokument och texter relaterade till kommittéernas arbete.

Parlamentet strävar också efter att hålla européerna informerade om sitt arbete och kommunicerar genom olika kanaler, inklusive sina förbindelsekontor, webbplats och sociala medier. Parlamentet har förbindelsekontor i alla EU-huvudstäder och regionala kontor i de största EU-länderna. Ett växande antal Upplev Europa besökscentra över hela EU syftar till att erbjuda direkt insikt i hur EU gör en skillnad i människors liv.

Nyhetssektionen på webbplatsen innehåller pressmeddelanden och annat material för medier, medan ämnessektionen syftar till att förklara parlamentets arbete med konkreta lagar och bredare frågor.

Parlamentet har sociala mediekonton på Facebook, Instagram, X, YouTube, LinkedIn, TikTok och andra plattformar.

Du kan också följa enskilda ledamöters arbete - se ovan hur du kan komma i kontakt med dem.